5. Dräktmiddag – identitet, queer potential och dräpo

Avsnitt fem är lite av en specialare och vi bjöd in några vänner på middag för att prata och bära dräkt. Vill passa på att be om ursäkt för ljudkvalitén som är sämre än vanligt. Men efter de första 10 minuterna blir det betydligt mindre besticksklirr, så håll ut.

Sammanfattning av avsnittet 

Vi pratat om våra gästers dräkter, från Östra Härad i Småland och så två Strömsdräkter från Jämtland. Karin pratar om sin ärvda dräkt och Gabriella om hur det gick till när hon skaffade sin. Samtalet handlar också om av vad det innebär att få en dräkt, och om vad det symboliserar att få en dräkt. Är att få en dräkt av sin svärmor i nivå med att bli ingift? Är det då något att bli hispig över?

Vi får vidare till varför det är intressant med folkdräkt och Jon första möte med det på ett midsommarfirande. Reflekterar kring queer potential, och hur dräktkulturen är heteronormativ men samtidigt hur det i den unga folkmusikvärden finns potential. Från att det inte är könsbundet vem som är följare och förare i dans till artister som Sara och Samantha.

Vi pratar vidare om intresset för folkdräkter i vår generation och spekulerar kring känslan att vi vill ta del av vår kulturarv och inte lämna det till främlingsfientliga krafter.

Vi pratar om att äga sin identitet, att Gabriella tycker det är lättare att bära sin norska bunad i Sverige än i Norge och Kim bara burit sin skånska dräkt utanför Skåne.

Samtalet handlar sen om huruvida dräpo, dräktpolisen, faktiskt finns och om någon av oss på riktigt träffat på det. Det avslutas med att prata om vi tycker det finns något som är fel, och vi pratar om vad som är respektlöst kontra vad som är fult. Och hur vad som är fult beror på tiden vi är i just nu.

Gänget från middagen och så Anna bakom kameran

Vi lägger upp fler bilder på vår instagram, går att hitta på Instagram-appen om du söker på Folkdraktspodden eller www.instagram.com/folkdraktspodden

Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. 

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.

Avsnitt 4 - Stickning

 Sammanfattning av avsnittet 

Vi ska prata stickning i folkdräkt. Vi börjar med att konstatera att vår plan om att släppa ett avsnitt i månaden inte riktigt höll, men vi fortsätter sikta på det men lovar inget. Sen har vi en lyssnarfråga om den röda toppluvan. Kim läste på och vi berättar om hur den röda mössan finns i Västergötland, Västmanland, Dalarna, Hälsingland, Jämtland, Värmland, Härjedalen, Gästrikland och Medelpad. Mössan var en köpevara som kom från Norge. Eftersom den inte tillverkades hemma utan köpes för pengar ansågs den fin. När vi följde spåret över Norska gränsen fick vi veta av Helga på Anno museum att Enighetsfabrikken i Stor-Elvdal i Østerdalen under åren 1785-1797 gjorde maskinstickade mössor, strumpor och halsdukar. (För den som är mer nyfiket så fick vi tips om en avhandling, länkar den längre ner i inlägget i en läslista för den som vill läsa.) De såldes sen vidare på Røros marknad, vilket var en knytpunkt mellan Sverige och Norge. På så sätt spreds den röda toppmössan till personer i länen som hade handel med Norge, och blev på så sätt en del av folkdräkten på många av de platserna.

Anna berättar om stickningens historia, och vi pratar om nålbindning och när stickningen kom till skandinavien på 1500-talet. Vi pratar sen om den skånska spedetröjan. Den är en finstickad långärmad tröja som bars av kvinnor under livstycket. Den dekorerades sen med band av siden och sammet i halsringningen och vid ärmsluten. Själva tröjan var stickad på stickor i 1,5 och de äldre hade en masktäthet på upp till 60 maskor på 10 cm. Vi hisnar över hur tätt det var och Kim funderar lite på sitt eget tålamod kontra viljan att komplettera sin dräkt. Kim konstaterar att det går att köpa maskinstickade, från bland annat Skånes Hemslöjd eller Inger Ohlsson. Spedetröjan är reliefstickad med mönster av aviga maskor, och liknar den tradition av nattröjor (som inte bars på natten) som finns i Danmark och Norge. En annan podd som är ett tips att lyssna på för den som är intresserad är avsnitt 29 Gåtfulla tröjor med gamla anor av Nördig Knitting.

Sen pratar vi om tvåändstickning. Anna förklarar vad som gör den sticktekniken speciell och att den numera mest finns kring Dalarna, men tidigare varit mer spridd. Tipsar om boken Tvåändsstickat av Birgitta Dandanell och Ulla Danielsson. Vi nördar ner oss i hur krusningen blir olika beroende på om garnet är z eller s-tvinnat och Anna sågar idéen att tvåändsticka med lovikka garn eftersom att det är entrådigt. Kommer in på vilka plagg som brukade tvåändstickas och att det var lite allt möjligt, vantar som strumpor och även tröjärmar. Bland annat vantarna till Dala-Floda dräkten, och att tvåändstickningen har fördelen att det blir ett ganska stumt tyg - vilket passar bra att brodera på. Anna tipsar om fotograften Karl Lärka. Sen pratar vi en del om norska bunader och hur det låg till med tvåändstickningen i Norge och om boken Håndplagg: til bunader og folkedrakter av Heidi Fossnes.

Sen dyker vi in i Hälsingetröjor. Något Kim är lite sugen på, rent stickmässigt. Vi konstaterar att Håkan Libys bok Dräkternas Hälsingland är väldigt bra och Kim har läst mycket i den. Vi försöker reda upp skillnaderna och likheterna. Det finns en variation i landskapet, med de mest kända från Dellebygden och Järvsö-Ljusdalsområdet. Generellt så är de i ullgarn i rött, grönt, svart och ofta även vitt. Reder ut lite skillnader, som att för kvinnor är Delsbotröjorna uppklippta fram, men Bjuråkers är hela. Tröjorna för män är allt som oftas hela. Det finns även grupp tröjor från Järvsö-Ljusdalsområdet som har en annan typ av mönster och även Voxnadalen skiljer ut sig där finns tröjor med stickade ärmar fastsydda på liv i vävt tyg. Ganska enhetliga mönster med nejlikemotiv. Nejlikemotivet var även vanligt i Halland på 1700-talet och vi pratar ett tag om 1700-talet och nejlikornas storhetstid. Sen pratar vi lite om vilka som stickade tröjorna, huruvida det var proffs och ifall det fortfarande är så. Och så lite om att de framförallt användes vi fest och dans, alltså varken till vardags eller i kyrkdräkten.

Böcker vi pratat om: 

Tvåändsstickat av Birgitta Dandanell och Ulla Danielsson
Håndplagg: til bunader og folkedrakter av Heidi Fossnes
Dräkternas Hälsingland av Håkan Liby
Dräktfolket av Anja Notini
Avhandling: Enigheten - tekstilfabrikken i Østerdalen : fabrikkdrift og teknologioverføring i det norske bondesamfunn på slutten av 1700-tallet av Ragnhild Hutchison från 2003 https://www.duo.uio.no/handle/10852/23358 

Spedetröja från Skytts härad i Skåne. Bild från Hemslöjdens samlingar på Digitalt museum.

Röd toppmössa, denna från ungkarldsdräkten i Järvsö. Kom förmodligen som handelsvara från Norge. Bild från Nordiska museet via Digitalt museum, fotograf Elisabeth Eriksson. 

Hälsingetröjor, överst från Järvsö, sen Ljusdal och nederst Alfta. Exempel på strödda mönster på de övre och påsydda ärmar på den nedre. Bild på boken Dräkternas Hälsingland av Håkan Liby.

Vi lägger upp fler bilder på vår instagram, går att hitta på Instagram-appen om du söker på Folkdraktspodden eller www.instagram.com/folkdraktspodden

Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. 

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.

Avsnitt 3 - Våra dräkter: Hedemora & Järrestad

 

Sammanfattning av avsnittet

Vi tänkte vi ville prata om hur folkdräkter ser ut och vilka plagg de består av. Men insåg snabbt att vi inte kan generalisera så mycket så istället pratar vi om våra egna dräkter. Det blir Hedemoradräkten, en konstruerad dräkt från Dalarna, och Järrestad häradsdräkt, en skånsk dräkt ur ett obrutet dräktskick.

Kim berättar om hur det i Skåne finns fyra dräktområden men det inom de olika häraderna i varje område finns stora variationen, och spekulerar i att det beror på att det varit ett obrutet dräktskick som vuxit fram successivt. Och att Kim var förvånad när hon skulle till att sy sin järrestad härads dräkt och hade kontakt med en kvinna som är väldigt kunnig på Österlendräkterna och först fick höra att det kan vara lite olika färger och mönster på tygerna i livet, då det inte stämde med den bilden som standardisering som hon hade från när hon först intresserade sig för folkdräkter. Tar upp lite generellt om vad som kännetecknar skånska folkdräkter. Hur folkdräkterna i sydöstra Skåne, som Järrestad, Ingesta med fler är inspirerade av renässansen och läste en intressant c-uppsats som heter “Österlenkvinnornas dräkter 1700-1880 – ett regionalt, socialt och ekonomiskt mode” som tar upp det och vad som format dräktens utseende.

Anna berättar om Hedemoradräkten och hur Hedemora varit en handelsstad med mycket kontakt med omvärlden och därför inte, vad det finns kända källor på, har en lokal dräkt. Istället finns det en konstruerad dräkt från tidigt 1900-tal skapad av Karl Trotzig. Kjolen på kvinnodräkten och många plagg i mansdräkten är blåa, vilket hänger ihop med att kvinnorna i Hedemora hade ett rykte om sig på att vara bra på att färga blått som höll. Pratar också om Dalarna och hur många tänker på det som ett dräktlandskap men att skillnaden mellan Siljansbygden, med sin starka obrutna dräktskick, och södra Dalarna med Bergslagen där det inte funnits samma dräktskick ofta glöms bort.

Vi pratar om kvinnors huvudbonader och Hedemoradräktens mer förnuftiga bindmössa men Järrestad härads dräkten har en piglock för ogifta kvinnor, vilket kan beskrivas lite som en röd krona eller brett diadem lindat med röda band. Men att det för gifta kvinnor fanns till vardags klutar av rutigt tyg men till högtidsdräkten bars en vit klut. Högtidskluten är stor med mycket intrikata veck. Pratar även lite kort om förekomsten av horklutar och om att få låna kyrkans brudkrona eller att göra sin egen.

Bling tar vi också upp. Vilket Järrestad är klart bättre på än Hedemora, förutom liv i siden och sidenbandkantat så pratar vi om silvermaljor, att snöra sin dräkt med silverkedja, striglakors och så bugabån och budlist med guldsspets. Vi pratar lite kort om överflödsförordningarna på sent 1700-talet och tidigt 1800-tal och hur de inte riktigt fick något genomslag i Skåne. (Insåg i efterhand att det finns massor med skånskt bling som vi helt glömde bort att prata om, som broscher, bröstlappar och annat men får nog bli ett helt eget avsnitt i framtiden.)

 Vi avslutar med att prata lite om hur det är svårt att prata om dräkt utan att vara specifik.

Kim och Anna från i midsomras. Ska erkännas att vi först inte tänkte lägga upp bilden som togs under de två minuterna vi hade paus medan vi jobbade under midsommarfirandet på Rättviks Gammelgård. Men sen skärpte vi oss och tänkte hellre dräkt än inte, glipa och converse till trots. Anna i sin Hedemora dräkt och Kim i sin Järrestad härads dräkt.

Bruddräkt för Ingelsta härad i Skåne, mycket bling. Bilden är från ett vykort på www.janolssonvykort.se men annan källa saknas.

Vi lägger upp fler bilder på vår instagram, går att hitta på Instagram-appen om du söker på Folkdraktspodden eller www.instagram.com/folkdraktspodden

Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. 

---

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.

Avsnitt 2 - Folkdräkten som politiskt verktyg

 

Sammanfattning av avsnittet 

Vi pratar om nationalismen redan i avsnitt två för det är något som ligger nära till hands för många som inte har en relation till dräkten sen innan. Men även för att nationalromantiken spelar stor roll i bevarandet och dokumentation av dräktkultur. Kim tycker att allt är politiskt och Anna tycker att allt är historiskt.

Anna ger en historisk bakgrund om idéerna bakom nationalism och tanken om att koppla plats till nation och folkgrupper. Om hur borgarklassen drev att vilja bevara folklig kultur.

Kim pratar om Sverigedräkten, som egentligen heter Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningens festdräkt. Som skapades som en nationaldräkt av Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen som verkade för en frigörelse från “med mål att utgöra en opposition mot det utländska modetyranniet och ett medel till att få allmogedräkterna allmännare i bruk” dvs franskt mode. Konstaterar att Bo Skräddare är en bra källa till info.

Vi pratar lite om hur många som faktiskt bär Sverigedräkten, kontra olika bygde-, socken- och landskapsdräkter. Men att kvinnorna i kungafamiljen bär den. Sverigedräkten dyker även upp i hamburgekedjan Max reklam.

Vi pratar om hur folkdräkten används som politiskt verktyg i samtida, som när Jimmy Åkersson hade en hyrd blekingedräkt på riksdagens öppnande 2010 och det skapade debatt. Och nästa mandatperiod så var det fler rikdagsledamöter som bar dräkt, från bland annat vänsterpartiet, som en politiskt manifestation om vad folkdräkten får representera.

Tar upp om folklig kultur och hur den förhåller sig eller inte förhåller sig till nationsgränser, och kopplingarna mellan områden som handlade är starkare än inom egna landet. Som Skåne och Danmark har mer gemensamt än Skåne och Dalarna.

Måns Zelmerlöv bar kolt i ett teveprogram och många upprördes av det pratar Kim om. Vi pratar om kolonialiseringen av Norrland som i ”I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det” sa rikskanslern Axel Oxenstierna (f.1583) och det förtryck som funnits och fortfarande finns av samer. Där dräkten har varit en symbol för det. T ex att de samiska barnen i nomadskolan bar kolt och inte fick bära andra kläder, med Sameblod som källa. Och att bära kolt i dag för många är ett sätt att återta sin samiska identitet och stolthet. Vi kommer in på begreppet kulturell appropriation, som är ett teoretiskt begrepp som tar upp när två kulturer som det finns en maktskillnad mellan där den mer mer makt tar från den förtryckta och det är ett sätt att förstå upprördheten.

Vi avslutar med att vi tycker det är viktigt att ladda dräkten med den innebörden vi vill ha och inte låta dräkten kapas. Som när konstnären Anders Sunna och rapparen Kitok flytta in i kåtan på Skansen en dag och gick runt i kolt och reflekterade över vad det innebar. Eller när nazister demonstrerade i Ludvika och personer som motdemonstrerade bar dräkt.

Rättelse: Kim säger i programmet att skogssamerna inte har en tradition av att hålla renar, och därför statens assimilationspolitik slagit extra hårt mot dem då enbart samer med renar fått behålla sina samiska rättigheter. En lyssnare påpekade sen att det inte stämmer och att skogssamer har renar, men att det finns vissa andra samiska grupper som inte haft renar, men vill be om ursäkt för att vi sa något som inte stämde.

Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. 

---

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.

Vi har skaffat instagram!

Vi finns nu på instagram! Där lägger vi ut bilder om saker vi pratar om i podden och kanske några på oss när vi spelar in avsnitten. Smidigast är att följa oss på Instagram direkt under namnet folkdraktspodden. Om du inte har instagram och inte heller vill ladda ner appen och skapa en användare så går det att se bilderna vi lägger upp på www.instagram.com/folkdraktspodden.

Avsnitt 1 - Varför en podd om folkdräkter

Introduktionavsnitt där vi pratar om planerna för podden och varför det är intressant med folkdräkter.

Vad säger dräkt om vår tid - i förhållande till politik, kön och identitet? Är det bara tanter som bryr sig om folkdräkt?

Det blir lite introduktion av oss, Kim och Anna, som har denna podden och vår bakgrund som slöjd och hantverksintresserade och våra visioner för podden. Vi försöker definiera vad en folkdräkt faktiskt är, och hur ger in på lite historisk bakgrund av hur användandet idag kommer från den industriella revolutionen och nationalromantiken. Den folkliga kulturen och hur den plockas upp och dokumenteras och konstnären Zorns inblandning. Hur det samiska dräktbruket med kolt ofta exkluderas när det pratas svensk folkdräkt. Den diskussionen slutar med att ta upp skillnaden mellan obrutet dräktskick och konstruerade dräkter.

Kim funderar över när hon bestämde sig för att sy en folkdräkt och vilken hon skulle välja när ens släkt inte alltid bott på samma ställe. Anna berättar lite om sin Hedemoredräkt. Vi pratar om hur kan man tänka kring att välja dräkt och spelar det någon roll med ens egen koppling eller kan man skaffa en dräkt man tycker är fin. Vi avslutar med att prata om när vi brukar ha på oss dräkt.


Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. Och tack till Studiefrämjandet vars studio vi lånade för inspelning.

---

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.

Snart släpps folkdräktspodden!

Vi håller fortfarande på att få ordning på hemsidan men snart så kommer vi släppa första avsnittet av den nystartade podcasten Folkdräktspodden där vi pratar om folkdräkter. Vi som driver podden heter Kim och Anna och planerar att prata om många olika saker relaterade till folkdräkter. Men vi kommer börja från början i första avsnittet med varför det är så intressant med folkdräkter. Håll utkik efter första avsnittet!