Avsnitt 2 - Folkdräkten som politiskt verktyg

 

Sammanfattning av avsnittet 

Vi pratar om nationalismen redan i avsnitt två för det är något som ligger nära till hands för många som inte har en relation till dräkten sen innan. Men även för att nationalromantiken spelar stor roll i bevarandet och dokumentation av dräktkultur. Kim tycker att allt är politiskt och Anna tycker att allt är historiskt.

Anna ger en historisk bakgrund om idéerna bakom nationalism och tanken om att koppla plats till nation och folkgrupper. Om hur borgarklassen drev att vilja bevara folklig kultur.

Kim pratar om Sverigedräkten, som egentligen heter Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningens festdräkt. Som skapades som en nationaldräkt av Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen som verkade för en frigörelse från “med mål att utgöra en opposition mot det utländska modetyranniet och ett medel till att få allmogedräkterna allmännare i bruk” dvs franskt mode. Konstaterar att Bo Skräddare är en bra källa till info.

Vi pratar lite om hur många som faktiskt bär Sverigedräkten, kontra olika bygde-, socken- och landskapsdräkter. Men att kvinnorna i kungafamiljen bär den. Sverigedräkten dyker även upp i hamburgekedjan Max reklam.

Vi pratar om hur folkdräkten används som politiskt verktyg i samtida, som när Jimmy Åkersson hade en hyrd blekingedräkt på riksdagens öppnande 2010 och det skapade debatt. Och nästa mandatperiod så var det fler rikdagsledamöter som bar dräkt, från bland annat vänsterpartiet, som en politiskt manifestation om vad folkdräkten får representera.

Tar upp om folklig kultur och hur den förhåller sig eller inte förhåller sig till nationsgränser, och kopplingarna mellan områden som handlade är starkare än inom egna landet. Som Skåne och Danmark har mer gemensamt än Skåne och Dalarna.

Måns Zelmerlöv bar kolt i ett teveprogram och många upprördes av det pratar Kim om. Vi pratar om kolonialiseringen av Norrland som i ”I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det” sa rikskanslern Axel Oxenstierna (f.1583) och det förtryck som funnits och fortfarande finns av samer. Där dräkten har varit en symbol för det. T ex att de samiska barnen i nomadskolan bar kolt och inte fick bära andra kläder, med Sameblod som källa. Och att bära kolt i dag för många är ett sätt att återta sin samiska identitet och stolthet. Vi kommer in på begreppet kulturell appropriation, som är ett teoretiskt begrepp som tar upp när två kulturer som det finns en maktskillnad mellan där den mer mer makt tar från den förtryckta och det är ett sätt att förstå upprördheten.

Vi avslutar med att vi tycker det är viktigt att ladda dräkten med den innebörden vi vill ha och inte låta dräkten kapas. Som när konstnären Anders Sunna och rapparen Kitok flytta in i kåtan på Skansen en dag och gick runt i kolt och reflekterade över vad det innebar. Eller när nazister demonstrerade i Ludvika och personer som motdemonstrerade bar dräkt.

Rättelse: Kim säger i programmet att skogssamerna inte har en tradition av att hålla renar, och därför statens assimilationspolitik slagit extra hårt mot dem då enbart samer med renar fått behålla sina samiska rättigheter. En lyssnare påpekade sen att det inte stämmer och att skogssamer har renar, men att det finns vissa andra samiska grupper som inte haft renar, men vill be om ursäkt för att vi sa något som inte stämde.

Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. 

---

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.