Sammanfattning av avsnittet
Vi pratar om nationalismen redan i avsnitt två för det är något som ligger nära till hands för många som inte har en relation till dräkten sen innan. Men även för att nationalromantiken spelar stor roll i bevarandet och dokumentation av dräktkultur. Kim tycker att allt är politiskt och Anna tycker att allt är historiskt.
Anna
ger en historisk bakgrund om idéerna bakom nationalism och tanken om
att koppla plats till nation och folkgrupper. Om hur borgarklassen
drev att vilja bevara folklig kultur.
Kim
pratar om Sverigedräkten, som egentligen heter Svenska
kvinnliga nationaldräktsföreningens festdräkt. Som skapades som en
nationaldräkt av Svenska
Kvinnliga Nationaldräktsföreningen som verkade för en frigörelse
från “med mål att utgöra en opposition mot det utländska
modetyranniet och ett medel till att få allmogedräkterna allmännare
i bruk” dvs franskt mode. Konstaterar att Bo Skräddare är en bra
källa till info.
Vi
pratar lite om hur många som faktiskt bär Sverigedräkten, kontra
olika bygde-, socken- och landskapsdräkter. Men att kvinnorna i
kungafamiljen bär den. Sverigedräkten dyker även upp i
hamburgekedjan Max reklam.
Vi
pratar om hur folkdräkten används som politiskt verktyg i samtida,
som när Jimmy Åkersson hade en hyrd blekingedräkt på riksdagens
öppnande 2010 och det skapade debatt. Och nästa mandatperiod så
var det fler rikdagsledamöter som bar dräkt, från bland annat
vänsterpartiet, som en politiskt manifestation om vad folkdräkten
får representera.
Tar
upp om folklig kultur och hur den förhåller sig eller inte
förhåller sig till nationsgränser, och kopplingarna mellan områden
som handlade är starkare än inom egna landet. Som Skåne och
Danmark har mer gemensamt än Skåne och Dalarna.
Måns
Zelmerlöv bar kolt i ett teveprogram och många upprördes av det pratar Kim om. Vi pratar om kolonialiseringen av Norrland som i ”I
Norrland,
hava
vi ett Indien
inom
våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det”
sa
rikskanslern Axel Oxenstierna (f.1583) och det förtryck som funnits
och fortfarande finns av samer. Där dräkten har varit en symbol för
det. T ex att de samiska barnen i nomadskolan bar kolt och inte fick
bära andra kläder, med Sameblod som källa. Och att bära kolt i
dag för många är ett sätt att återta sin samiska identitet och
stolthet. Vi kommer in på begreppet kulturell appropriation, som är
ett teoretiskt begrepp som tar upp när två kulturer som det finns
en maktskillnad mellan där den mer mer makt tar från den förtryckta
och det är ett sätt att förstå upprördheten.
Vi
avslutar med att vi tycker det är viktigt att ladda dräkten med den
innebörden vi vill ha och inte låta dräkten kapas. Som när
konstnären Anders Sunna och rapparen Kitok flytta in i kåtan på
Skansen en dag och gick runt i kolt och reflekterade över vad det
innebar. Eller när nazister demonstrerade i Ludvika och personer som
motdemonstrerade bar dräkt.
Rättelse: Kim säger i programmet att skogssamerna inte har en tradition av att hålla renar, och därför statens assimilationspolitik slagit extra hårt mot dem då enbart samer med renar fått behålla sina samiska rättigheter. En lyssnare påpekade sen att det inte stämmer och att skogssamer har renar, men att det finns vissa andra samiska grupper som inte haft renar, men vill be om ursäkt för att vi sa något som inte stämde.
Rättelse: Kim säger i programmet att skogssamerna inte har en tradition av att hålla renar, och därför statens assimilationspolitik slagit extra hårt mot dem då enbart samer med renar fått behålla sina samiska rättigheter. En lyssnare påpekade sen att det inte stämmer och att skogssamer har renar, men att det finns vissa andra samiska grupper som inte haft renar, men vill be om ursäkt för att vi sa något som inte stämde.
Tack
till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson
som är den som kular i inspelningen.
Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.
