Sammanfattning av avsnittet
Vi tänkte vi ville prata om hur folkdräkter ser ut och vilka plagg de består av. Men insåg snabbt att vi inte kan generalisera så mycket så istället pratar vi om våra egna dräkter. Det blir Hedemoradräkten, en konstruerad dräkt från Dalarna, och Järrestad häradsdräkt, en skånsk dräkt ur ett obrutet dräktskick.
Kim berättar om hur det i Skåne finns fyra dräktområden men det inom de olika häraderna i varje område finns stora variationen, och spekulerar i att det beror på att det varit ett obrutet dräktskick som vuxit fram successivt. Och att Kim var förvånad när hon skulle till att sy sin järrestad härads dräkt och hade kontakt med en kvinna som är väldigt kunnig på Österlendräkterna och först fick höra att det kan vara lite olika färger och mönster på tygerna i livet, då det inte stämde med den bilden som standardisering som hon hade från när hon först intresserade sig för folkdräkter. Tar upp lite generellt om vad som kännetecknar skånska folkdräkter. Hur folkdräkterna i sydöstra Skåne, som Järrestad, Ingesta med fler är inspirerade av renässansen och läste en intressant c-uppsats som heter “Österlenkvinnornas dräkter 1700-1880 – ett regionalt, socialt och ekonomiskt mode” som tar upp det och vad som format dräktens utseende.
Anna berättar om Hedemoradräkten och hur Hedemora varit en handelsstad med mycket kontakt med omvärlden och därför inte, vad det finns kända källor på, har en lokal dräkt. Istället finns det en konstruerad dräkt från tidigt 1900-tal skapad av Karl Trotzig. Kjolen på kvinnodräkten och många plagg i mansdräkten är blåa, vilket hänger ihop med att kvinnorna i Hedemora hade ett rykte om sig på att vara bra på att färga blått som höll. Pratar också om Dalarna och hur många tänker på det som ett dräktlandskap men att skillnaden mellan Siljansbygden, med sin starka obrutna dräktskick, och södra Dalarna med Bergslagen där det inte funnits samma dräktskick ofta glöms bort.
Vi pratar om kvinnors huvudbonader och Hedemoradräktens mer förnuftiga bindmössa men Järrestad härads dräkten har en piglock för ogifta kvinnor, vilket kan beskrivas lite som en röd krona eller brett diadem lindat med röda band. Men att det för gifta kvinnor fanns till vardags klutar av rutigt tyg men till högtidsdräkten bars en vit klut. Högtidskluten är stor med mycket intrikata veck. Pratar även lite kort om förekomsten av horklutar och om att få låna kyrkans brudkrona eller att göra sin egen.
Bling tar vi också upp. Vilket Järrestad är klart bättre på än Hedemora, förutom liv i siden och sidenbandkantat så pratar vi om silvermaljor, att snöra sin dräkt med silverkedja, striglakors och så bugabån och budlist med guldsspets. Vi pratar lite kort om överflödsförordningarna på sent 1700-talet och tidigt 1800-tal och hur de inte riktigt fick något genomslag i Skåne. (Insåg i efterhand att det finns massor med skånskt bling som vi helt glömde bort att prata om, som broscher, bröstlappar och annat men får nog bli ett helt eget avsnitt i framtiden.)
Vi avslutar med att prata lite om hur det är svårt att prata om dräkt utan att vara specifik.
 |
| Kim och Anna från i midsomras. Ska erkännas att vi först inte tänkte lägga upp bilden som togs under de två minuterna vi hade paus medan vi jobbade under midsommarfirandet på Rättviks Gammelgård. Men sen skärpte vi oss och tänkte hellre dräkt än inte, glipa och converse till trots. Anna i sin Hedemora dräkt och Kim i sin Järrestad härads dräkt. |
 |
| Bruddräkt för Ingelsta härad i Skåne, mycket bling. Bilden är från ett vykort på www.janolssonvykort.se men annan källa saknas. |
Vi lägger upp fler bilder på vår instagram, går att hitta på Instagram-appen om du söker på Folkdraktspodden eller www.instagram.com/folkdraktspodden
Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen.
Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.
