Avsnitt 3 - Våra dräkter: Hedemora & Järrestad

 

Sammanfattning av avsnittet

Vi tänkte vi ville prata om hur folkdräkter ser ut och vilka plagg de består av. Men insåg snabbt att vi inte kan generalisera så mycket så istället pratar vi om våra egna dräkter. Det blir Hedemoradräkten, en konstruerad dräkt från Dalarna, och Järrestad häradsdräkt, en skånsk dräkt ur ett obrutet dräktskick.

Kim berättar om hur det i Skåne finns fyra dräktområden men det inom de olika häraderna i varje område finns stora variationen, och spekulerar i att det beror på att det varit ett obrutet dräktskick som vuxit fram successivt. Och att Kim var förvånad när hon skulle till att sy sin järrestad härads dräkt och hade kontakt med en kvinna som är väldigt kunnig på Österlendräkterna och först fick höra att det kan vara lite olika färger och mönster på tygerna i livet, då det inte stämde med den bilden som standardisering som hon hade från när hon först intresserade sig för folkdräkter. Tar upp lite generellt om vad som kännetecknar skånska folkdräkter. Hur folkdräkterna i sydöstra Skåne, som Järrestad, Ingesta med fler är inspirerade av renässansen och läste en intressant c-uppsats som heter “Österlenkvinnornas dräkter 1700-1880 – ett regionalt, socialt och ekonomiskt mode” som tar upp det och vad som format dräktens utseende.

Anna berättar om Hedemoradräkten och hur Hedemora varit en handelsstad med mycket kontakt med omvärlden och därför inte, vad det finns kända källor på, har en lokal dräkt. Istället finns det en konstruerad dräkt från tidigt 1900-tal skapad av Karl Trotzig. Kjolen på kvinnodräkten och många plagg i mansdräkten är blåa, vilket hänger ihop med att kvinnorna i Hedemora hade ett rykte om sig på att vara bra på att färga blått som höll. Pratar också om Dalarna och hur många tänker på det som ett dräktlandskap men att skillnaden mellan Siljansbygden, med sin starka obrutna dräktskick, och södra Dalarna med Bergslagen där det inte funnits samma dräktskick ofta glöms bort.

Vi pratar om kvinnors huvudbonader och Hedemoradräktens mer förnuftiga bindmössa men Järrestad härads dräkten har en piglock för ogifta kvinnor, vilket kan beskrivas lite som en röd krona eller brett diadem lindat med röda band. Men att det för gifta kvinnor fanns till vardags klutar av rutigt tyg men till högtidsdräkten bars en vit klut. Högtidskluten är stor med mycket intrikata veck. Pratar även lite kort om förekomsten av horklutar och om att få låna kyrkans brudkrona eller att göra sin egen.

Bling tar vi också upp. Vilket Järrestad är klart bättre på än Hedemora, förutom liv i siden och sidenbandkantat så pratar vi om silvermaljor, att snöra sin dräkt med silverkedja, striglakors och så bugabån och budlist med guldsspets. Vi pratar lite kort om överflödsförordningarna på sent 1700-talet och tidigt 1800-tal och hur de inte riktigt fick något genomslag i Skåne. (Insåg i efterhand att det finns massor med skånskt bling som vi helt glömde bort att prata om, som broscher, bröstlappar och annat men får nog bli ett helt eget avsnitt i framtiden.)

 Vi avslutar med att prata lite om hur det är svårt att prata om dräkt utan att vara specifik.

Kim och Anna från i midsomras. Ska erkännas att vi först inte tänkte lägga upp bilden som togs under de två minuterna vi hade paus medan vi jobbade under midsommarfirandet på Rättviks Gammelgård. Men sen skärpte vi oss och tänkte hellre dräkt än inte, glipa och converse till trots. Anna i sin Hedemora dräkt och Kim i sin Järrestad härads dräkt.

Bruddräkt för Ingelsta härad i Skåne, mycket bling. Bilden är från ett vykort på www.janolssonvykort.se men annan källa saknas.

Vi lägger upp fler bilder på vår instagram, går att hitta på Instagram-appen om du söker på Folkdraktspodden eller www.instagram.com/folkdraktspodden

Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. 

---

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.

Avsnitt 2 - Folkdräkten som politiskt verktyg

 

Sammanfattning av avsnittet 

Vi pratar om nationalismen redan i avsnitt två för det är något som ligger nära till hands för många som inte har en relation till dräkten sen innan. Men även för att nationalromantiken spelar stor roll i bevarandet och dokumentation av dräktkultur. Kim tycker att allt är politiskt och Anna tycker att allt är historiskt.

Anna ger en historisk bakgrund om idéerna bakom nationalism och tanken om att koppla plats till nation och folkgrupper. Om hur borgarklassen drev att vilja bevara folklig kultur.

Kim pratar om Sverigedräkten, som egentligen heter Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningens festdräkt. Som skapades som en nationaldräkt av Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen som verkade för en frigörelse från “med mål att utgöra en opposition mot det utländska modetyranniet och ett medel till att få allmogedräkterna allmännare i bruk” dvs franskt mode. Konstaterar att Bo Skräddare är en bra källa till info.

Vi pratar lite om hur många som faktiskt bär Sverigedräkten, kontra olika bygde-, socken- och landskapsdräkter. Men att kvinnorna i kungafamiljen bär den. Sverigedräkten dyker även upp i hamburgekedjan Max reklam.

Vi pratar om hur folkdräkten används som politiskt verktyg i samtida, som när Jimmy Åkersson hade en hyrd blekingedräkt på riksdagens öppnande 2010 och det skapade debatt. Och nästa mandatperiod så var det fler rikdagsledamöter som bar dräkt, från bland annat vänsterpartiet, som en politiskt manifestation om vad folkdräkten får representera.

Tar upp om folklig kultur och hur den förhåller sig eller inte förhåller sig till nationsgränser, och kopplingarna mellan områden som handlade är starkare än inom egna landet. Som Skåne och Danmark har mer gemensamt än Skåne och Dalarna.

Måns Zelmerlöv bar kolt i ett teveprogram och många upprördes av det pratar Kim om. Vi pratar om kolonialiseringen av Norrland som i ”I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det” sa rikskanslern Axel Oxenstierna (f.1583) och det förtryck som funnits och fortfarande finns av samer. Där dräkten har varit en symbol för det. T ex att de samiska barnen i nomadskolan bar kolt och inte fick bära andra kläder, med Sameblod som källa. Och att bära kolt i dag för många är ett sätt att återta sin samiska identitet och stolthet. Vi kommer in på begreppet kulturell appropriation, som är ett teoretiskt begrepp som tar upp när två kulturer som det finns en maktskillnad mellan där den mer mer makt tar från den förtryckta och det är ett sätt att förstå upprördheten.

Vi avslutar med att vi tycker det är viktigt att ladda dräkten med den innebörden vi vill ha och inte låta dräkten kapas. Som när konstnären Anders Sunna och rapparen Kitok flytta in i kåtan på Skansen en dag och gick runt i kolt och reflekterade över vad det innebar. Eller när nazister demonstrerade i Ludvika och personer som motdemonstrerade bar dräkt.

Rättelse: Kim säger i programmet att skogssamerna inte har en tradition av att hålla renar, och därför statens assimilationspolitik slagit extra hårt mot dem då enbart samer med renar fått behålla sina samiska rättigheter. En lyssnare påpekade sen att det inte stämmer och att skogssamer har renar, men att det finns vissa andra samiska grupper som inte haft renar, men vill be om ursäkt för att vi sa något som inte stämde.

Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. 

---

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.

Avsnitt 1 - Varför en podd om folkdräkter

Introduktionavsnitt där vi pratar om planerna för podden och varför det är intressant med folkdräkter.

Vad säger dräkt om vår tid - i förhållande till politik, kön och identitet? Är det bara tanter som bryr sig om folkdräkt?

Det blir lite introduktion av oss, Kim och Anna, som har denna podden och vår bakgrund som slöjd och hantverksintresserade och våra visioner för podden. Vi försöker definiera vad en folkdräkt faktiskt är, och hur ger in på lite historisk bakgrund av hur användandet idag kommer från den industriella revolutionen och nationalromantiken. Den folkliga kulturen och hur den plockas upp och dokumenteras och konstnären Zorns inblandning. Hur det samiska dräktbruket med kolt ofta exkluderas när det pratas svensk folkdräkt. Den diskussionen slutar med att ta upp skillnaden mellan obrutet dräktskick och konstruerade dräkter.

Kim funderar över när hon bestämde sig för att sy en folkdräkt och vilken hon skulle välja när ens släkt inte alltid bott på samma ställe. Anna berättar lite om sin Hedemoredräkt. Vi pratar om hur kan man tänka kring att välja dräkt och spelar det någon roll med ens egen koppling eller kan man skaffa en dräkt man tycker är fin. Vi avslutar med att prata om när vi brukar ha på oss dräkt.


Tack till Simon Ljungberg som producerat musiken i podden och Hanna Olsson som är den som kular i inspelningen. Och tack till Studiefrämjandet vars studio vi lånade för inspelning.

---

Om vill lyssna i en podcast-spelare istället men är osäker på hur det fungerar så följ vår guide på Lyssna på podcast.